360-AVTAL

Det har blivit mer och mer vanligt med den här typen av avtal. Skiv- och produktionsbolag vill ofta använda sig av ett sådant, heltäckande avtal med artisten.

Avtalet innebär att artisten förbinder sig till att hans eller hennes övriga intäkter tillfaller skiv- eller produktionsbolaget, såsom intäkter från förlagsrättigheter, merchandise, liveframträdande, varumärken, film, böcker m.m. Anledningen är att den stora inkomstkällan inte längre är skivförsäljning.

Rättigheterna delas upp i passivt och aktivt bevakande. När det gäller passivt bevakande lägger sig bolaget inte i vilka avtal artisten sluter med utomstående, men kräver ändå att få ta del av de inteäkter som kommer genom det slutna avtalet. Om man istället använder sig av aktivt bevakande, har bolaget en mer kontrollerande roll och kan exempelvis insistera på att artisten skriver avtal med merchandisebolag eller musikförlag inom den egna koncernen.

Det är vanligt att man vill agera manager åt artisten, eller åtminstone ha kontroll över den rollen.

Nackdelarna med den här typen av avtal är att man som artist blir väldigt låst. Bolaget agerar som olika aktörer, vilket ger en intressekonflikt. Det är normalt bättre att jobba med flera bolag, eftersom man sprider riskerna. Får 360-bolaget ekonomiska bekymmer eller prioriterar andra artister, kan artistens hela karriär äventyras. Dessutom har ett sådant bolag normalt inte kunskap och faciliteter inom samtliga områden man binder upp artisten på och måste därför anlita mellanhänder som kostar intäktsandelar.